Under läsåret 2016/2017 intensifierades detta arbete, då medel för kompetens- och processutbildning beviljades utav Skolverket inom statsbidraget Entreprenörskap i skolan. Vilket ledde fram till en hälsofrämjande plan och strategi av personalen, där vi nu befinner oss i mitten av. Vi hoppas kunna dela med oss av våra tankar och erfarenheter från vår fortsatta resa.

Helhet och sammanhang främjar lärande och hälsa

Syfte med vårt fördjupade projekt, är att minska elevernas stress genom att alla i personalen skapar ett gemensamt coachande förhållningssätt, får nya verktyg och börjar använda det entreprenöriella lärandet för att utveckla sin undervisning och pedagogiska arbete. Vårt långsiktiga mål är att spara tid för eleverna och minska elevernas stress genom att skapa sammanhang i utbildningen, så kunskaperna ger nytta för livet. Det kortsiktiga målet är befästa och fortsätta arbetet med det entreprenöriella lärandet och coachande förhållningssättet och fortsätta att arbeta med det coachande samtalet. Kollegialt lärande genom coaching.

Förhållningssättet kring entreprenöriellt lärande känns sammanflätat med det hälsofrämjande förhållningssättet. Dessa förhållningssätt innebär följande:

• Utgå från det som är positivt, det som fungerar, det som är friskt
• Positivt bemötande - Stimulera entreprenöriella kompetenser som exempelvis kreativitet, ansvarstagande, självkänsla, självförtroende, samarbete etc
• Delaktighet och inflytande
• Meningsskapande, meningsfullhet
• Företagsamhet
• Salutogent (främjande förhållningssätt) 
• Coaching

Vi kunde se följande märkbara effekter från läsåret 2016/2017:

1. Innan EHT (elevhälsoteammöte), genomför mentorerna ett coachande samtal. Vilket har resulterat i färre EHT, då läraren och eleven ofta vid det första samtalet hittat en lösning på problemet.

2. Högre måluppfyllelse nu än tidigare Lärarna utvecklar sin yrkesskicklighet

3. Gemensamt språk och gemensamt förhållningssätt vilket medför att det är mer fokus på lösning

4. Rektor behöver inte längre gå in och lösa lika mycket längre hos lärarna, de har fått verktyg i att hitta lösningen själv eller tillsammans.

5. När lärarna själva löser saker, gynnar detta eleverna då de kommer närmande eleverna- relationsskapande.

6. Elevernas stress kring skolarbetet börjar minska.

Nu har vi tagit nästa steg, och för att se att vårt arbete kommer ända in klassrummet och eleverna till nytta, genomför vi lärande utvärdering i form av fokusgruppsintervjuer med eleverna, för att höra deras tankar och erfarenheter. Vad eleverna har för upplevelser om detta återkommer jag, förhoppningsvis om inom kort.

Marie Kniest, processledare, K&R EDUCATION, Lapplandsgymnasium Pajala