Utjämningskommitténs förslag om ändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet slår olika för små och glesa kommuner genom att vissa gynnas medan andra missgynnas. Norrbottens Kommuner tar i sitt gemensamma remissvar ställning för ökad utjämning för att kommunerna ska kunna möta framtida behov och förhindra att utsatta kommuner pressas ännu mer i sina välfärdsuppdrag.
- Vi ser det som en självklarhet att kommunerna behöver mer utjämning och starkare samverkan sinsemellan. För många kommuner i Norrbotten är utmaningarna svåra att påverka med en åldrande befolkning, långa avstånd och ett växande behov av samhällstjänster. Därför är utjämningen fortfarande högst relevant och det är tydligt att mer statliga medel kan behövas i systemet, säger Claes Nordmark, kommunalråd Boden (S) och ordförande Norrbottens Kommuner.
- Debatten om utjämningssystemet har ofta handlat om en påstådd motsättning mellan tillväxt och utjämning. Utjämningskommittén visar tydligt att detta inte stämmer och vi kan nu gå vidare för att skapa ett utjämningssystem som stödjer både jämlika levnadsvillkor och tillväxt i hela landet, säger Birgitta Larsson, kommunalråd Gällivare (S) och förste vice ordförande Norrbottens Kommuner.
- Utredningen visar hur kommuner, stora som små, bidrar till landets tillväxt och humankapital genom sitt kärnuppdrag med vård, skola och omsorg. Ofta hamnar nyttan någon annanstans än i den kommun som bär kostnaderna och där fyller utjämningen en viktig roll, säger Tomas Mörtberg, kommunalråd Övertorneå (C) och andre vice ordförande Norrbottens Kommuner.
- Det är positivt att Utjämningskommittén lyfter frågan om gleshet. Förslaget belönar inte misslyckanden som vissa påstår, utan skapar möjligheter för att motverka de utmaningar som glesheten innebär för kommuner i Norrbotten och andra delar av landet. Att stärka kommuner med tillväxtutmaningar är en investering i hela Sveriges framtid, säger Carina Sammeli, kommunalråd Luleå (S) och styrelseledamot Norrbottens Kommuner.