Utbildningssystemets utmaningar ställs på sin spets i Skellefteås extraordinära samhällsomvandling
Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknad, Skellefteå kommun
Skellefteå är inne i en historisk samhällsomvandling med anledning av Northvolts etablering. 16 000 nya skellefteåbor behöver kommunen attrahera. Jämte kompetensutmaningen är bostäder en uppenbar utmaning. Kommunen uppskattar att man fram till 2030 ska matcha 14 000 nya arbetstillfällen, drygt 2300 stycken inom välfärden. Utbildningssystemets utmaningar ställs på sin spets. Frågan är hur man då agerar när det bästa händer? Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef Utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun, har värdefulla erfarenheter med sig från sitt tidigare arbete i Malmö stad där hon har mött och hanterat utmaningarna med att arbeta i en tillväxtkommun. Hon understryker utbildningens roll för att bygga ett socialt hållbart samhälle. En snabbt växande skolverksamhet såsom i Skellefteå riskerar kompetensbrist, trots en i dagsläget god lärarbemanning. Förvaltningen arbetar därför proaktivt genom att bygga en solid utvecklingsorganisation utifrån ledorden kapacitet, kompetens, kvalitet. Att kunna ingjuta mod i medarbetarna samtidigt som hela organisationen verkar utifrån ett solidariskt perspektiv - att kunna ge likvärdiga förutsättningar till alla barn och elever – är ledstjärnor för Ana-Marias och förvaltningens arbete.
Vi måste förstå hur vi ska bygga ett socialt hållbart samhälle genom skolan. Vi måste ha enormt fokus på förutsättningarna för alla våra enheter, så att vi inte får geografiska ojämlikheter i kommunen och riskerar att bygga in en segregation för generationer framåt.
Utvecklingen av Campus Skellefteå spelar en avgörande roll för Skellefteås förmåga till kompetensförsörjning. Campuset samlar universitetsstudenter och elever vid vuxenutbildning och SFI. Synergierna att samla flera typer av utbildningsformer på ett gemensamt campus är många, både när det gäller organisatorisk smidighet och snabbhet, utbud och sociala sammanhang. Tusentals står inför att kompetensväxla, de flesta på vuxenutbildningsnivå och i och med den snabba utvecklingstakten, betonar Ana-Maria, kommer man att behöva kompetensväxla de som redan varit inne på campus och detta måste vara sömlöst. På Campus Skellefteå satsar kommunen, tillsammans med bland andra Luleå Tekniska universitet och forskningsinstitutet RISE, även på ett kompetenscentrum för elektrifiering, Artic Center, som erbjuder testbäddar och labbmiljöer för att kunna positionera sig i forskningsfronten och bidra till en hållbar framtid genom elektrifiering.
En multifunktionell mötesplats för arjeplogare i åldern 16–99 år
Nina Lango, projektledare för Lärcentra som multifunktionell mötesplats, rektor för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, och Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef, Arjeplogs kommun
Vad är egentligen 16-99 Lärcentrum+? Det kan Nina Lango, rektor för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, och Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef i Arjeplogs kommun, svara på. Lärcentrum finns i de allra flesta kommuner – med minsta gemensamma nämnare att de oftast erbjuder tentaskrivning och konferensutrustning. I Arjeplog har man tagit flera innovativa kliv utöver det med fokus på arbetsmarknad, integration och högre studier.
Om vi backar till våren 2022. Beskedet om att gymnasieskolan på orten skulle läggas ner sammanföll med ett erbjudande från Norrbottens Kommuner om att delta i ett pilotprojekt inom satsningen North Sweden Green Deal. Vi var ”drivna lite sorgsna människor som vill arbeta med utveckling, redo att tänka nytt” som Nina beskriver det. Som projektledare krokade hon och personalen på lärcentrum arm med kommunens arbetsmarknadsstrateg som också arbetade med integration. Ytterligare en pusselbit lades när näringslivskontoret bjöds in till mötena. ”En väg in” – blev ledordet för det gemensamma arbetet och flera organisatoriska stuprör smiddes ganska snabbt, åtminstone i kommunala sammanhang, om till en tratt. Fredrik beskriver hur han som förvaltningschef har byggt en organisation för detta, där lärcentrum är ett paraply som inrymmer komvux, sfi, kommunalt aktivitetsansvar, ungdomssamordnare, fjärrgymnasium, bibliotek, sporthall och lokalitet till näringslivskontoret.
En väg in och individen i fokus. Nina beskriver kommunens arbete som en social innovation - en ny form för att möta sociala behov på ett bättre sätt än de befintliga lösningarna, och fortsätter:
Vi ser människor med behov som har mål med sina liv, mål som sysselsättning, arbete eller studier. Vi behöver alla någon form av meningsfullhet i våra liv. Vi vill med vårt lärcentrum vara en del av detta, en bro mot individers mål.
Fredrik och Nina ringar in ett antal framgångsfaktorer under vägens gång. Det handlar om att gräva där man står, definiera vilka funktioner som redan finns, samla nyckelpersoner i regelbundna möten och hitta en gemensam målbild utan att släcka eldar. När man får flera eldsjälar att jobba tillsammans blir brasan större och varmare. Det gäller också att få politiken med i båten, och det har man fått i Arjeplog. Sist men inte minst handlar det om att fira framgångar - i det lilla och i det stora – och komma ihåg att vägen är lika viktig som målet.
Och målet kan vara rörligt. Hur 16-99 Lärcentrum+ kommer att se ut om ett antal år? Antagligen på ett annat sätt, konstaterar Nina och Fredrik, byggstenar läggs till och förändras utifrån de lokala förutsättningarna och individuella behoven.
Youth Up North - för fler förutsättningar för unga att bidra i samhällsutvecklingen i landsbygder
Oliwer Karlsson, programansvarig Youth 2030 Movement samt Wille Dahl, ungdomskonsulent Bodens kommun
Youth up North är en treårig utvecklingssatsning som initierats av Youth 2030 Movement, Familjen Kamprads stiftelse och Hugo Stenbecks stiftelse. Satsningen har handlat om att utveckla former för ungas medskapande i den lokala samhällsutvecklingen. Vid ett seminarium på Växa eller Krympa-konferensen delgavs lärdomar av Oliwer Karlsson, programansvarig vid Youth 2030 Movement, och Wille Karlsson, ungdomskonsulent i Bodens kommun.
Det finns idag ett glapp mellan den lagstadgade rätten till inflytande - och upplevelsen av att ha möjlighet att vara med och påverka. Vi behöver göra plats för unga i det offentliga och styrande rummet, sa Oliwer och underströk vidare:
Det är inte så enkelt som en fritidsgård. Unga vill vara med och påverka i de komplexa framtidsfrågor som kommuner jobbar med dagligdags.
Arjeplog, Boden och Dorotea visade tidigt intresse för att ingå i satsningen. Genom att anställa unga förändringsledare och bilda förvaltningsövergripande styrgrupper har olika aktiviteter och mötesforum arbetats fram. Det har till exempel handlat om idéverkstäder, hackatons, utvecklade gårdsråd och framtidsmässor för unga. Nu, när projektet går mot ett avslut, har kommunerna hittat ett arbetssätt att jobba vidare med.
I det här arbetet behöver man ha ena benet i kommunstyrelsen - och andra benet på byggolvet med ungdomarna. En mindre kommun kanske inte har samma resursförutsättningar som en större, men har oftast snabbare från idé till handling, menade Wille.
Oliwer berättar att fler har möjlighet att höra av sig om de vill göra liknande utvecklingsarbeten som kommunerna i Youth up North. I samband med seminariet visade ett flertal kommuner i Norrbotten intresse för detta.
Värdeskapande verksamhetsutveckling
Anna Pegelow, Senior Strateg, Strateg HUB för innovation och utveckling, Värmdö kommun
Hur kan utvecklings- och innovationsarbete vara en integrerad del i vårt dagliga jobb? Vad kan vi göra för att systematiskt ta tillvara utvecklade processer, arbetssätt och värden som uppstår? Det var några av frågorna som Anna Pegelow belyste vid ett välbesökt seminarium på Växa eller Krympa konferensen. Anna arbetar som senior strateg vid Värmdö kommun och har en bakgrund med uppdrag kring utvecklingsstyrning och nyttorealisering inom bland annat Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Sedan tre år tillbaka arbetar Anna med initiativet “Smartare Värmdö” som är en miljö för att utforska innovativa arbetssätt och nya digitala lösningar. Satsningen ger redan ringar på vattnet och alldeles nyligen stod det klart att Värmdö kommun nominerats till “Årets digitaliseringskommun 2023”.
Bland de lärdomar som Anna delade av sig på seminariet lyftes att hänsyn måste tas till den föränderliga omvärlden. Det är viktigt att hela tiden hålla siktet på målet med förändringen, snarare än att fokusera på enskilda projekt och deras resultat. Med ett förhållningssätt där utvecklingsarbete alltid måste vara ett svar på en utmaning som är välgrundad och meningsfull, kan man undvika risker för “projektifiering”. Ofta finns mer potential än man tror, om man lägger tid på att skapa en gemensam bild kring förändringsresan och varför den är viktig.
Vi går mot ett arbetssätt som är mer innovativt, eftersom vi har alltmer komplexitet att hantera. Det är viktigt att skapa mod att agera i organisationerna, sa Anna och fortsatte;
Vi måste vara stabila dansörer och för att kunna överbrygga gapet mellan var vi är idag och var vi vill vara någonstans - och tillvarata den potential som finns
För att skapa förutsättningar för riktig förflyttning i organisationen arbetar Värmdö kommun kontinuerligt med fyra “byggstenar”; Driv, kultur, kompetens och struktur. När utvecklingsarbete startas adresserar man frågor kring drivkrafter och normer, men även kompetensmässiga förutsättningar samt strukturer som möjliggör eller hindrar förändringen. Att realisera nytta är ett arbete som kräver aktivt handlande och systematik. Viktigt är att hitta bra samspel i processen när det gäller ansvarsfördelning och ägarskap. Förändringsbehov och roller kan ofta klarna om man samlas kring målgrupper och “ringar in” utmaningen man behöver jobba med.
Nyttorealisering kan ligga lite skavt i munnen, men det spelar inte så stor roll vad man kallar det. Det handlar om att skapa mesta möjliga värde för varje skattekrona. Viktigt är att inte se nyttorealisering som en kalkylövning, utan om ledningsstrategi och att systematiskt få insikter i målgruppsbehov och driva utveckling.
För att ha samlad kraft i arbetet med de fyra “byggstenarna” är engagemanget från högsta ledningen av stor betydelse. Verklig förändring kräver uthållighet och det behöver, enligt Anna, finnas uttalade förväntningar i organisationen kring att agera och tillvarata utvecklingspotential. Anna berättade att två viktiga initiativ som skett i Värmdö kommun har varit förändringsledarprogram för chefer och medarbetare samt uttalade roller som riktats direkt mot specifika målgrupper, till exempel företagare, föreningar och fastighetsägare.
Som invånare är jag inte intresserad av hur kommunen är organiserad. Jag vill att någon möter mig utifrån de behov jag har. Vi jobbar och lever i förvaltning, men vi måste ta kliv och skapa både utveckling och förvaltning.
Tillväxt och samtidig omsorg om de mest utsatta - en omöjlig ekvation?
Urban Markström, professor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet samt Magnus Bergmark, universitetslektor, Umeå universitet
Är tillväxt och samtidig omsorg om de mest utsatta en omöjlig ekvation? Det var dagens fråga vid seminariet som hölls av Urban Markström, professor vid Institutionen för social arbete, och Magnus Bergmark, universitetslektor, båda från Umeå universitet.
Magnus började passet med att informera om det pågående kommunikationsprojektet Inkluderande social samhällsplanering – samverkan för kunskapsbaserad och hållbar samhällsutveckling, där Norrbottens Kommuner och Umeå universitet samverkar för att nyttiggöra forskningsresultat och metoder med anknytning till Agenda 2030, mål 11 Hållbara städer och samhällen.
Urban fortsatte med sin föreläsning om att kombinera tillväxt med omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning i samhällsplanering. I studien har Urban identifierat tre strategier inom samhällsplanering för lokalisering av bostäder med särskild service. Den första handlar om återbruk av lokaler för gruppbostäder och den andra att lägga till gruppbostäder i en existerande stadsdel. I sådant fall att det handlar om attraktiva tomter i den senare kan omgivningen uttrycka oro kring dessa etableringar vilket kan påverka samhällsplanerare att vilja placera bostäderna på annat håll. Den tredje strategin är nybyggnation där kommuner i praktiken försöker placera dessa boenden i bostadsområden, men i deras ytterkant.
Interaktion mellan samhällsplanering och socialtjänst varierar stort mellan kommuner. I större kommuner har det synts en samordnarfunktion mellan samhällsbyggnad och socialtjänst som särskilda tjänstemän från båda sektorer håller i. Två större kommuner hade tillsatt bostadskonsulenter för att följa boendeprojekt från början till slut. En kommun hade inrättat en gruppbostadsgrupp där flera aktörer möts för att förhandla och lägga gemensamma beställningar. I överlag har mötesplatser däremot varit begränsat. Bland bostadsförsörjningsplaner noterar Urban att socialtjänsten haft en perifer roll i arbetet.
Vad är då lösningen på ekvationen mellan tillväxt och samtidig omsorg? En del av lösningen till att lösa ekvationen mellan tillväxt och omsorg är att ta del av medborgare och brukares erfarenheter, förslagsvis genom medborgardialoger.
För detta kan viss selektering krävas för att eventuellt fokusera på särskilt utsatta. Det är även viktigt med fasta forum för interaktion mellan samhällsplanering och socialtjänst tillsammans med punktinsatser för fördjupning och utvärdering såsom workshops eller stadsvandringar.
Presentation
Läs mer:
Inkluderande social samhällsplanering. Forskningskommunikationsprojekt Umeå Universitet och Norrbottens Kommuner >>
Markström, Urban. Forskningsprojekt: LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker >>
Högström, Marklund, mfl. ”Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa. En forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning” Blekinge Tekniska Högskola Forskningsrapport Nr. 2021:23 >>
Markanvändningskonflikter i Sápmi: kan nya planeringsverktyg vara till hjälp?
Varför uppstår markanvändningskonflikter och hur kan dessa hanteras? Detta var fokus på seminariet med Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och forskningsledare på Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum.
Även om alla vill ha en hållbar framtid så varierar uppfattningen om vad detta innebär utifrån skilda värderingar. Inställningen till gruvetableringar varierar från att se dem som möjliggörare eller hot, men kan även vara föränderlig beroende på den förväntade långsiktiga lokala nyttan. Gruvvänliga synsätt är vanligare på platser med svag ekonomi och arbetsmarknad, hög utflyttning och som känner sig mer beroende av gruvindustri. Kritiska perspektiv är däremot vanligare där det finns mer diversifierad markanvändning. Sammantaget koncentreras markkonflikter till konkurrerande markanvändning, värderingsskillnader och missnöje med lagstiftning.
”Vad kan kommunerna själva göra här?” – var en fråga som ställdes. Till svar nämndes möjligheten att anta en roll för att skapa tillit, bygga förståelse och vara villig att lyssna. Ett verktyg till att hantera intressekonflikter är dialog. Former för bra samverkan ställer krav på balanserad representation och likvärdiga möjligheter för såväl deltagande som inflytande enligt Karin.
Hur långt räcker dialog? Aktörer blir sällan mer överens i själva frågan, däremot kan polarisering tillfälligt minska. På längre sikt kan dialog leda till ökad kunskap och respekt som gör det möjligt att vara oense. Dialog i sin enskildhet erbjuder ingen väg ut ur konflikt utan någon måste göra ett val.
I dag erfar samebyar svagt inflytande och kunskap kring deras markanvändning är låg. Svensk lagstiftning saknar vidare skydd över samer som urfolk jämfört med länder som Norge, Finland och Kanada där hänsyn och rättigheter tydliggörs i regelverk, tillade Christina.
Denna problembild står till grund för deras pågående forskningsprojekt Scaling Up med fokus på att utforska strategisk och deltagande samhällsplanering som utgör steg före tillståndsprocesser. Med inspiration från andra länders planeringssystem avser forskarna att framta planeringsverktyg för inkluderande planering av markanvändning och GIS-verktyg som ska underlätta för att tidigt identifiera områden med existerande intressen.
Presentation
Läs mer:
Scaling Up - Luleå tekniska universitet, LTU >>
Forskningsresa till Aotearoa Nya Zeeland, mars - Luleå tekniska universitet, LTU >>
Social aspects of business risk in the mineral industry—political, reputational, and local acceptability risks facing mineral exploration and mining (diva-portal.org) >>
Konflikter om gruvetablering: Lokalsamhällets aktörer och vägar till hållbarhet. Slutrapport. Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Länsstyrelsen I Norrbotten >>